Varför mår så många dåligt av gluten?

Wheat_close-up-1

Varför är det så många som mår dåligt av gluten och varför? Varför pratar så många om gluten idag och är det en hype eller inte?

I denna artikel ska jag försöka reda ut begreppen och svara på några viktiga frågor om gluten.

Vad är gluten?
Gluten kommer från det engelska ordet ”glue” som betyder klister. Och gluten fungerar som ett slags klister där det används både i form av en stabilisator i vissa livsmedel och som en konsistensgivare som ger en ”fluffighet” till bl a tillsatt deg.

Gluten är ett protein (från peptiderna gliadin och glutenin) som finns i sädeslagen vete, råg och korn och i mindre del i sädeslaget havre. Gluten är det ämne som gör bröd och bullar ”fluffiga” och mer lättarbetade i degen. De sädeslag som finns idag är inte detsamma som det uråldriga sädeslagen härstammade från. Sädeslagen, och framförallt vetet har blivit hybridiserat och förändrat mot den uråldriga formen och tål nu både kyla bättre och avger större skördar än det ursprungliga vetet. Vårt moderna vete innehåller också mer gluten, än det uråldriga vetet men hur mycket är svårt att svara på.

Många bagare använder också extra gluten till degen för att få en större ”fluffighet” till brödet. Många blir förvånande över att man också hittar gluten i många produkter som inte är bröd, pasta och bakverk. Du kan t ex hitta gluten i schampo, godis, salladsdressing och mycket mer – det används som en stabilisator i processad mat.

Men har vi inte alltid ätit gluten?
För 2,5 miljoner år sedan började människorna att befolka jorden, det är väldigt länge sedan. Vad man ser idag är att våra gener i sig inte har förändrat sig mycket sedan stenåldern utan är i princip desamma som idag. Däremot har vår livsstil förändrat sig mycket.

Unknown

Under de senaste 100 åren har framförallt hänt mycket i vår kost och i vår livsstil: Socker, e-ämnen, mycket gluten, hel och halvfabrikat, stress, mobiltelefoner, mediaexplosioner i form av mängder med radio- och TV-kanaler, internet m m är idag vardag. Utvecklingen har gått oerhört snabbt. Den utökade ohälsan i form av kronisk trötthet, hjärt- och kärlproblematik, diabetes, övervikt, cancer, autoimmunitet, psykisk ohälsa ökar hela tiden. Våra kroppar klarar inte av den livsstil och den kost som vi har idag.

Idag är spannmål en vanlig basvara i vår kost. Men har det egentligen alltid varit så?
Nej, spannmål började göra sitt intåg i den moderna kosten i och med att nomaderna började bosätta sig och bli jordbrukare, detta hände för ca 10 000 år sedan. Rent evolutionärt har vi alltså inte ätit spannmål mer än under 10 000 år, vilket är förhållandevis väldigt kort tid jämfört med hur länge vi människor har funnits på jorden.

Vad är problemet med gluten?
Idag äter många av oss gluten flera gånger per dag. Det kan vara smörgås till frukost, pasta till lunch, bulle till fika, paj till middag och smörgås till kvällsmat. Gluten har exploderat och gluteninnehållet i bröd genom extra tillsatt gluten, vår pasta- och pizzakultur (som ökat lavinartat under de senaste 30 åren) och att vi också exponeras för gluten i andra produkter i t ex godis, buljonger, såser, tandkräm m m gör att vi får i oss stora mängder gluten varje dag.

Unknown-1

Våra kroppar utsätts för ett ämne (gluten) som vi från början inte kan bryta ner alls (vi har inte de enzymer som krävs) tillsammans med att vår tarmflora blivit alltmer urlakad p g a läkemedel, antibiotika, stress, socker m m.

Det är sannolikt att tro att vi har kunnat tolerera en mindre mängd gluten när våra kroppar har haft en frisk bakterieflora och då vi inte har ätit det i sådana mängder som vi gör nu, men nu säger många kroppar helt enkelt ifrån och ger många människor symtom på glutenkänslighet och alltfler drabbas av den autoimmuna sjukdomen celiaki.

Glutenintolerans – Celiaki, har ökat lavinartat de senaste 50 åren
Celiaki är en autoimmun reaktion riktad mot enzymet transglutaminas (tTG). Den utlöses av gluten i vete och motsvarande prolaminer i råg och korn och drabbar personer med genetiska förutsättningar. Resultatet är en inflammerad tunntarmsslemhinna, vanligen utan synliga villi (tarmludd).

Autoimmuna besvär förekommer 10 gånger mer hos celiakipatienter än i vanliga befolkningen. Det blir alltså mycket viktigt för en person som har autoimmuna problem att testa sig för celiaki, i många fall så kan det alltså vara celiaki som är det föreliggande problemet som har utlöst autoimmuniteten.

Det tar i genomsnitt 6-7 år innan man får en diagnos på att man har celiaki och många av dessa patienter får alltså lida mycket i onödan. Det som gör det hela så lömskt är att man får olika symtom i kroppen – problem uppstår där man har sin ”svagaste” genetiska länk.

En del får problem med lederna och värk och inga andra symtom.
En del drabbas av infertilitet och inga andra symptom.
En del får depression och inga andra symtom.
En del får problem med sköldkörteln och inga andra symtom.
En del drabbas av migrän, hyperaktivitet, koncentrationsproblmatik.
Enbart 1 av 8 beräknas få problem med magbesvär av olika slag.

Det finns många erkända och seriösa forskare inom området celiaki och glutenkänslighet. Alessio Fasano från Italien är en av de mest framstående forskarna inom celiaki och glutenområdet.

61-QumWa9ML._UX250_

Redan 2003 publicerade han och hans forskargrupp en studie som visade på att förekomsten av celiaki var mycket högre hos befolkningen än man tidigare hade trott. 1 på 133 personer antas ha celiaki och detta var mycket chockerade siffror eftersom man inte alls tidigare trodde att många människor hade denna sjukdom. Det var alltså ca 100 gånger högre än man tidigare hade trott.

Symtom på celiaki hos barn kan vara
- Hudproblem, eksem
- Tillväxtproblem
- Emaljförändringar på tänderna
- Försenad pubertet
- Mage-tarmproblem.

Och hos vuxna:
Anemi – järnbrist
Hepatitis – förhöjda levervärden inflammation i levern
Artit
Epilepsi

NCGS – Non Celiac Gluten Sensitivity
Vad Fasano och hans forskargrupp också har tittat närmare på är begreppet glutenkänslighet, d v s Non Celiac Gluten Sensitivity. Det finns vetenskapliga bevis för att detta begrepp existerar och där är mörkertalet också stort, det kan röra sig om allt från 30-60% av en befolkning som kan vara drabbad av detta enligt glutenexperten och forskaren Dr Tom O’Bryan.

Symtomen kan vara väldigt olika och många gånger diffusa, det kan röra sig om allt från trötthet, depression, ledvärk, ibs, autoimmuna besvär m m. Många som inte har celiaki men som ändå blir symtomfria på glutenfri kost kan alltså lida av NCGS. Det kan vara flera parametrar som man kan vara känslig mot här, alltifrån FODMAPs d v s vissa kolhydrater som finns i säd och andra kolhydrater till andra allergier i vetet och känsligheten mot gluten.

FODMAPs delas upp i följande fyra kategorier och inkluderar:
• Laktos (även känd som mjölksocker, som finns i mjölk, yoghurt och glass)
• Fruktos (även känd som frukt socker, som finns i frukt, hög majssirap, honung m m)
• Sorbitol, mannitol och andra ”-ol” sötningsmedel (finns i vissa frukter och grönsaker samt vissa typer av sockerfritt godis)
• Fruktaner (en typ av fibrer som finns i vete, lök, vitlök och cikoriarot)
• GOS (en typ av fibrer som finns i bönor, hummus och sojamjölk) grönsaker och honung

En glutenkänslighet kan också vara en veteallergi eller en IGG-reaktion (fördröjd immunreaktion) mot vete. Det finns alltså ett spektrum av olika känsligheter att ta hänsyn till vilket gör glutenkänslighet till ett komplext problem.

En del blir alltså bättre på att utesluta FODMAPs ur kosten medan andra mår bättre av att helt ta bort glutenprodukterna vete, råg och korn. Vissa kan också ha känslighet mot havre och få korsreaktioner mot majs, ris, quinoa.

Provtagning för att testa NCGS har kommit längst i och med ett laboratorium som heter CYREX (USA), där mäter man 8-10 olika proteinkomplex i gluten (i Sverige mäter vi enbart 1). CYREX-testerna fångar alltså upp de personer som är glutenkänsliga men som inte får utslag genom de vanliga skolmedicinska testerna i Sverige. CYREX-tester finns ännu inte i Sverige men kommer förhoppningsvis att kunna etablera sig här. Detta kan förklara varför många människor testar negativt på tester inom sjukvården men ändå mår bättre på en glutenfri kost.

Om man misstänker att man är glutenkänslig och har uteslutit att man inte har celiaki så kan man testa sig för IGA, IGE eller IGG antikroppar för att se om det finns allergier eller känslighet mot säd. Detta kan man göra inom sjukvården eller hos en seriös näringsterapeut t ex.

Om man får negativa utslag på celiakitest och andra allergitester och forfarande inte mår bra så kan det vara en bra idé att sluta helt med gluten under 30 dagar och se vad som händer med eventuella besvär. Känns det bättre och symtomen kommer tillbaka med kost som sedan innehåller gluten så kan man då göra kopplingen till att man är känslig mot gluten.

Genomsläpplig tarm
Vad är egentligen en genomsläpplig tarm? På engelska heter uttrycket intestinal permeability, och ibland kan man också höra uttrycket läckande tarm på svenska. Dock har uttrycket läckande tarm ett dåligt rykte hos skolmedicinen då alternativmedicinare har använt detta begrepp under många år, utan att det funnits vetenskapliga bevis anser skolmedicinen. Det är alltså mer korrekt att istället använda uttrycket genomsläpplig tarm som är ett begrepp som det forskas på och som används i vetenskapliga kretsar.

I tunntarmen sker vårt största näringsupptag från födan och tunntarmen är omgärdad av en fin slemhinna som har till uppgift att skydda vår tunntarm. Genomsläppligheten i tarmslemhinnan regleras av s k slussar som kallas för tight junctions. Dessa tight junctions är flexibla och de kan både öppna sig och stänga sig för att släppa igenom näringsämnen från taminnehållet ut i blodbanan för att sedan stänga sig och hålla barriären tät mellan tarminnehållet och utanför tarmen. Tight junctions är väldigt beroende av vitamin D för att kunna reglera tarmcellerna på rätt sätt.

En skadlig genomsläpplighet i tarmen, d v s då tight junctions-kontrollen är skadad och mer ”öppen” kan skapas av flera saker (stress, läkemedel, matintoleranser som t ex gluten) vad som händer då är att tight junctions funktion blir ”slappare”, slussarna bildar ett finmaskigt nät och stänger sig inte riktigt utan ämnen i tarminnehållet kan på så sätt läcka ut i blodbanan, utan att för den skull vara önskade näringsämnen.

Bakterier, osmälta matpartiklar kan t ex ta sig ut i blodbanan och vidare ut i kroppen och orsaka skador och ibland också autoimmuna reaktioner då mage-tarmkanalens immunförsvar (GALT) känner av dessa ”osmälta ämnen” som inkräktare och alltså reagerar på olika sätt.
Här kan våra kroppar reagera på väldigt många olika sätt, beroende på hur vår genetik ser ut och vart vi har vår svagaste länk.

lackandetarm
Foto: Alpha Plus AB

Det sker alltid en genomsläpplighet hos alla människor vid intag av gluten och genom skadliga bakterier LPS (lipopolysackarider) som finns i mage-tarmkanalen, detta är konstaterat i forskning av Dr Alessio Fasano. Däremot så får inte alla problem med denna genomsläpplighet utan det verkar som att tight junctions ändå stänger sig till slut. Medan andra kan få väldiga problem med stor genomsläpplighet.

Varför immunförsvaret reagerar olika är troligen beroende på genetiska orsaker, men även här pågår forskningen för fullt. En del av oss har genetisk känslighet i hjärta kärl, lever, njurar, hjärnan, huden m m och det är där problemen uppstår.

Många människor har alltid satt samman glutenkänslighet med magproblem, men det är alltså en mindre del som drabbas av detta, enbart 1 av 8 drabbas av mage-tarmproblematik. Den vanligaste biverkningen torde vara problem med hjärnan, huvudvärk, koncentrationsproblem, problem att fokusera. På engelska finns det ett uttryck som heter ”foggy brain” som vi kan översätta till dimhjärna på svenska och det är alltså där som de flesta problem med glutenkänslighet kan uppstå, enligt Dr Tom O’Bryan.

Vad händer i magen när jag äter gluten?

The-Best-Natural-Remedies-for-Stomach

En studie från Harvard har konstaterat att gluten är toxiskt för alla, d v s vi människor saknar det enzym som krävs för att vi ska kunna bryta ner gluten. Detta leder till att ett protein – zonulin produceras i tarmen och zonulinet har den effekten att det skapar en genomsläpplighet i tarmen.

Tarmarna har dubbla funktioner eftersom de ska släppa igenom näringsämnen men samtidigt stänga ute och oskadliggöra oönskade ämnen. Tarmarnas yta antas vara 300 kvm vilket är en hisnande stor yta, vilket gör att det blir en stor exponering av oönskade mikroorganismer och bakterier.

Eftersom magtarmkanalen är det område i kroppen som har störst exponering för mikroorganiser i kroppen har kroppen smart nog placerat ut en stor del av immunförsvarets celler till tarmkanalen genom ett nätverk av lymfatisk vävnad som kallas GALT Gut associated lymphatic tissue.

Mellan tarmepitelcellerna finns det immunceller som ständigt känner av vilka typer av mikroorganismer som passerar. Om dessa känner av ämnen som inte ska vara där s k ”inkräktare” sätter de igång en immunförsvarsreaktion för att oskadliggöra dessa. Även goda bakterier som finns längs hela tarmkanalen utgör en viktig del av immunfunktionen.

När vi äter gluten skapas som vi har nämnt tidigare fenomenet genomsläpplig tarm, och detta ger fritt spelrum för toxiner, mikrober, osmälta matpartiklar och antikroppar att ta sig genom den läckande tarmväggen och in i blodet.

Tyvärr ger sig inte bara antikropparna på gliadinet och transglutaminaset, utan de ger sig även på andra organ och system – från huden till sköldkörteln och hjärnan. Detta är anledningen till att glutenkänslighet är sammankopplat med autoimmun sjukdom och att glutenintoleranta är i riskzonen för att utveckla ytterligare en autoimmun sjukdom. Den som har en autoimmun sjukdom bör testas för glutenöverkänslighet och en konstaterat glutenintolerant bör bli kontrollerad för autoimmuna sjukdomar.

Zonulin
I tidigare stycke nämnde jag zonulinet, jag tänkte förklara lite ytterligare hur detta ämne fungerar.

2010 konstaterade Alessio Fasano och hans forskargrupp att zonulinet är involverat i processer som ökar på genomsläppligheten i tarmen.

Två faktorer har kunnat identifieras som ökar på zonulinet i kroppen och dessa är:

- Gluten
- LPS –lipopolysackarider bakterier (skadliga bakterier som finns i tarmen)

Man kunde se att ökade zonulinnivåer alltså visar sig vid en mängd olika sjukdomar som autoimmunitet, hjärt- och kärlproblematik, diabetes, cancer m m och man har också kunnat lokalisera själva zonulingenen till kromoson 16. Kromosom 16 innehåller 98 miljoner baspar och kodar alltså för mer än 1 300 gener i kroppen. Om man alltså har en genavvikelse på zonulingenen så skulle detta kunna förklara varför en del är mer drabbade av autoimmunitet.

Vi kommer helt säkert att kunna mäta detta i framtiden eftersom genetik-området är i sin linda just nu. Helt klart är att zonulin triggar sjukdom och zonulin triggas bl a av gluten enligt Fasanos forskning.

IMG_1640

Våra gener och bakterier
Människan beräknas ha ca 23 000 gener och forskningen av detta område är bara i sin linda vilket är hisnande. Vi människor är till 99,5% identiska med schimpanserna i vår genuppsättning. Det som däremot skiljer sig mellan olika människor och mellan djur är vårt mikrobiom (alla våra miljarder bakterier som vi har inne i våra kroppar, munnen, tarmen, slidan, huden m m.) I mage-tarmkanalen har vi 10 gånger mer bakterier än vad vi har celler!

Alla dessa bakterier har sina egna gener och genuttryck och det påverkar också våra redan existerande gener att uttrycka sig på olika sätt. Dessa bakterier får därigenom en enorm påverkan på vår hälsa, vårt psyke och vår förmåga att utveckla olika sjukdomar.

Man har sett i forskning att möss och människor inte bär på exakt samma bakterier, även fast några av de viktigaste grupperna verkar vara desamma. En vuxen person kan ha från 1 till 3 kg bakterier i mage-tarmkanalen och det påverkar oss mycket mer än vad vi kan ana. Tarmens bakterieflora påverkar vårt humör, våra hormoner, vår metabolism och våra organ på ett mycket kraftfullt sätt.

Hela mikrobiomområdet får anses vara ett av de allra hetaste forskningsområdena just nu och det ska bli mycket spännande att ta del av nyheter och resultat inom denna forskning framöver.

Man kan tänka sig vår bakterieflora som en regnskog. En bakterieflora i balans är som en regnskog i balans. Även om det blir störningar i tarmfloran så brukar balansen kunna hålla sig intakt. Om det kommer inkräktare så tas dessa om hand av våra existerande bakterier, om någon viktig bakterieart försvinner kan en ersättare istället gå in eftersom bakteriernas genetiska material överlappar varandra.

mp_junglee-1

Vid en genomsläpplighet i tarmen som tidigare nämnts i texten så rubbas den viktiga bakteriefloran i tarmen, skadliga bakterier växer till sig och får övertaget i tarmen. Även svamptillväxten kan tillta och det kan bildas kolonier av svamp i mage-tarmkanalen som påverkar vår kropp på ett mycket negativt sätt. Om man därtill äter mycket snabba kolhydrater, raffinerat socker så ökar man på både svamp och skadliga bakterierna i tarmen och man får ett negativt kretslopp som skapar hälsobesvär och i vissa fall också allvarligare autoimmuna problem såsom sköldkörtelbesvär, hjärt- och kärlbesvär, cancer m m.

För att hjälpa sin bakteriefloran på bästa sätt så :

1. Tar man bort ämnen man inte tål
2. Sanerar bort dåliga fetter och överdrivet ätande av socker och snabba kolhydrater
3. Lägger till mjölksyrade grönsaker, fermenterad mat (ex kombucha), grönsaker, bär i rå form, hela korn (glutenfria), fibrer, fröer, nötter m m.
4. Stressa ned, stress ökar på kortisol i kroppen och påverkar tarmfloran mycket negativt
5. Lägger till näringsämnen jämte probiotika enligt förslag nedan

Hur ska glutenkänslighet eller celiaki behandlas?
Har du celiaki – se till att den kost du äter är till 100 % glutenfri! Spår av gluten kan räcka för att kicka igång en reaktion i kroppen. Är du glutenkänslig så undviker du gluten till 100% – nollltolerans gäller även här, en del kan tåla spår av gluten och andra gör det inte, här är det olika från individ till individ.

Vad som är värt att nämna här är att de glutenfria produkterna i affären tyvärr inte håller en god kvalitet, många gånger så är det tillsatta e-ämnen, margariner, mycket raffinerade kolhydrater och inte de högkvalitativa råvaror som skulle behövas. Se över innehållsförteckningen om du köper färdiga produkter och ett tips är att mer gå över på en paleokost utan sädeslag.

Vad som är viktigt att ta i beaktande är att behandla tarmslemhinnan med läkande näringsämnen för att den ska kunna läka ihop på ett bra sett. Förslag på näringsämnen för din tarmslemhinna är t ex: fiskleverolja, zink, glutamin, colostrum, D-vitamin.

Du kan gå in i min webshop och se mer om det är någonting du vill köpa, här hittar du länken till webshopen, och nedan har jag gjort direktlänkar till de produkter jag nämnde ovan.

Torskleverolja
Colostrum
D-vitamin
Zink
Glutamin

Sök hjälp hos en erfaren funktionsmedicinsk terapeut som kan hjälpa dig med ett tarmläkningsprogram och vilka doseringar och vilken kost som kan hjälpa just dig.

Även mjölksyrade grönsaker i olika färger och i olika sorter varje dag samt probiotikatillskott för att bättra på bakteriafloran är framgångsfaktorer i behandlingen.

rodkal

I vissa fall kan man behöva eliminera svamp, parasiter och mikrober och även tillsätta matsmältningsenzymer och saltsyra.

För att veta mera kan du lyssna på mig i podcast från Hälsosant där jag pratar om gluten i 2 program:

Länk till del 1 om Gluten
Länk till del 2 om Gluten

Du kan också läsa annat blogginlägg jag har gjort om gluten här.

Och du kan söka glutenfria recept på min blogg här.

Vill du följa mig på Facebook där jag regelbundet skriver och kommenterar olika hälsohändelser, lämnar recept och inspiration kan du klicka här. Du kan också följa mig på instagram ladenberg_nutrition alt prenumerera på blogginlägg längst ner på sidan, alt prenumerera på nyhetsbrev.

Denna artikel kommer att publiceras i valda delar i Livstilsmagasinet Livskraft som ges ut av Alpha Plus AB i augusti/september 2016.

Du är värd att må bra och din tarm är värd att må bra.

Ellinor

Källor:
Clin Gastro and Hep 2012: 10:1096-1100
The Grain Brain, Dr David Pearlmutter
The Gluten Practitioner program, Dr Tom o’Bryan, Thedr.com
The gluten summit.com
The autoimmune solution, Dr Amy Myers

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/03/Celiaki-ar-en-vanlig-sjukdom-som-ar-latt-att-missa/

http://www.gastrojournal.org/article/S0016-5085(09)00523-X/abstract

http://www.beyondceliac.org/celiac-disease/

http://consults.blogs.nytimes.com/2010/01/12/confirming-a-diagnosis-of-celiac-disease/?_r=2

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1568997215000245

http://jn.nutrition.org/content/141/5/769.full

http://www.joincyrex.com/page/2193/Array-3-WheatGluten-Proteome-Reactivity-and-Autoimmunity-Screen

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3458511/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21392369

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11673371

Fasano A. Physiol Rev 2011 Jan 91 (1): 151-75
Fasano A: Scientific American Aug 2009

https://chriskresser.com/pioneering-researcher-alessio-fasano-m-d-on-gluten-autoimmunity-leaky-gut/

http://www.jonasbergqvist.se/gluten-och-spannmal

http://www.huffingtonpost.com/amy-myers-md-/effects-of-gluten-on-the-body_b_3672275.html

https://www.aleris.se/Documents/Medilab/Klinisk%20Kemi/LabInfo/Celiaki%20-%20en%20sjukdom%20som%20ofta%20är%20underdiagnostiserad.pdf

Podcast om Gluten – del 2

Wheat_close-up-1

I förra veckan var jag med i podcast med Hälsosant där jag pratade om Gluten. Jag är helt överöst av mejl och förfrågningar om detta ämne och jag är också väldigt glad för all positiv feedback som jag har fått från er. Kul att ni uppskattar poden! Carolina Werling som driver Hälsosant hörde av sig för några dagar sedan och berättade att det är rekordtrafik på denna podcast vilket gör det extra kul för budskapet behöver komma ut.

Denna vecka är det dags för fortsättningen i poden del 2. Här kommer du till avsnittet direkt:

http://www.halsosant.nu/avsnitt-13/

Kom ihåg att du också kan lyssna på podcast direkt från din telefon – det är jättenkelt.

Så här gör du:

1. Ladda ner appen Podcaster i din telefon från Appstore eller från din android. (appen är lila och vit)
2. Sök efter Hälsosant
3. Klicka in och se innehållet och där hittar du mig.
4. Klicka på ladda ner ”molnet” till höger om avsnittet, nu sparas avsnittet i nedladdade avsnitt.
5. Prenumerera på Hälsosant, kan varmt rekommendera denna podcast, Carolina är enormt duktig och väljer intressanta ämnen om du är intresserad av hälsa.

Här kommer texten från Hälsosant sida.

Ska vi äta gluten? Del 2 – Ellinor Ladenberg
I det här avsnittet fortsätter jag prata med Ellinor Ladenberg från Ladenberg Nutrition om gluten. Har du inte lyssnat på del 1 innan, så gör gärna det först. Där pratade vi om vad gluten är och vad som händer i kroppen när vi äter det. I det här avsnittet tar vi upp vad du kan tänka på om du vill prova på en glutenfri kost under en period eller för gott. Hur vet du om du behöver sluta äta gluten eller vad du ska ersätta med?

Även i det här avsnittet är ljudet dåligt. Jag är mycket ledsen för det. Ellinors ljud är dock prefekt och det är ju det viktigaste.

Det här pratade vi om:

- Borde alla sluta äta gluten? Ellinors svar kanske förvånar dig
- Infertilitet och gluten
- Går man miste om näringsämnen när man slutar med gluten och vad ska man äta istället?
- Vad finns gluten i?
- Hur är det med havre egentligen?
- Att tänka på när du väljer glutenfria produkter
- Ellinors uppmaning till livsmedelsföretagen
- Hur ska man tänka när det står ”spår av gluten”?
- Skillnaden på utvecklad eller genetisk känslighet mot mjölkprodukter och hur du kanske kan börja tåla laktos igen när du slutar med gluten (!)
- Tunntarmsslemhinnan reparerar sig på 3-7 dagar
- Vad folk har för problem som kommer till Ellinor

Ps. Vill du vara med och sprida budskapet, lämna gärna en recension på iTunes Det hjälper andra människor att hitta till podden <3 Ha en fin dag! Ellinor

Podcast om Gluten med mig – ska vi äta gluten?

Skärmavbild 2016-05-11 kl. 18.19.46

Jag har gjort pod-premiär (pod är en typ av radioprogram som du kan lyssna på genom dator och telefon) hos Carolina Werling som driver poden Hälsosant. Carolina är en oerhört proffsig och kunnig person som är både näringsterapeut och sjuksköterska. Här kommer länk till Hälsosant där ni kan lyssna på avsnittet.

Om du vill lyssna via din telefon gör så här:

1. Ladda ner appen Podcaster (den är lila och vit)
2. Sök efter Hälsosant.
3. Gå in på Visa Alla avsnitt och där ska ni hitta mig.
4. Om ni inte ser avsnittet så kan det vara så att ni måste börja prenumerera på Hälsosants inlägg och detta kan jag verkligen rekommendera. Klicka på prenumerera och så ser ni mitt avsnitt.

Jag har ju stängt av kommentarerna här på bloggen eftersom det kommer så mycket spam, men gå gärna in och kommentera vad ni tyckte på min Facebooksida.

Här är innehållet som jag kopierat från Hälsosants sida.

Ska vi äta gluten? Del 1 – Ellinor Ladenberg
I dag gästas jag av Ellinor Ladenberg från Ladenberg Nutrition som bland annat är utbildad glutenterapeut. Det är svårt att prata om hälsa utan att prata om gluten. Oavsett om du är en av dem som absolut aldrig mera kommer att stoppa ett enda uns av gluten i dig igen, äter gluten bara ibland eller anser att hela skippa-gluten-trenden är en fluga så är det här avsnittet för dig!

Så många människor har åsikter om det här ämnet men utan att egentligen ha så mycket kunskap om det. Jag är så glad att Ellinor är med oss idag och berättar vad forskningen faktiskt säger och hur långt den har kommit. Vad är det egentligen som händer i kroppen när vi får ner gluten i vårt system? Det är nog inte det du trodde..

Innan du trycker på play så vill jag be om ursäkt för ljudet. Min mikrofon var inte på så ljudupptagningen är dålig. Däremot hörs Ellinors röst tydligt, vilket är de viktigaste, för hon hade riktigt bra saker att säga! :)

Det här pratade vi om:

Från marknadsekonom till näringsterapeut. Hur Ellinors brinnande hälsointresse och egna hälsoproblem ledde till att hon bytte bana i livet
Vad är gluten och vart finns det i? Vad är toxiskt gluten?
Vi har ju alltid ätit sädesslag. Eller?
INGEN kan bryta ned gluten? Är det verkligen så?
Vad händer i kroppen när vi äter gluten?
Vad zonulin är och varför du bör veta om det
Vad D-vitamin har med läckande tarm att göra
Vad celiaki är och vad som är skillnaden på celiaki och glutenrelaterade problem
Hur olika sjukdomstillstånd kan vara ihopkopplat med gluten
Skillnaden på fodmaps och gluten
Hur tillstånd som infertilitet, osteoporos, ADHD och reumatiska sjukdom kan förbättras genom att ta bort gluten
Ska alla sluta äta gluten?
Varför inte alla mår bättre av att ta bort gluten (!) och hur du kan läka din tarm

I del två tar upp vad du bör tänka på ifall du misstänker att du är känslig mot gluten och vill testa i en period att ta bort gluten från din kost.

Enjoy!
Carolina

Ps. Vill du vara med och sprida budskapet, lämna gärna en recension på iTunes Det hjälper andra människor att hitta till podden <3 ____________ Ha en fin dag! Ellinor