Antibiotikan räddade mitt liv när jag var 12 år gammal. Jag hade råkat ut för sprucken blindtarm och jag åkte in och ut på sjukhus 3 gånger innan läkarna förstod att det verkligen var blindtarmen som var problemet.

En allvarlig bukhinneinflammation blev följden och en lång sjukhusvistelse. Jag var väldigt dålig och min feber och den kraftiga inflammation vägrade ge med sig. Jag provade mängder med mediciner och även flera starka antibiotikakurer. Till slut gick febern ner och jag kunde efter ett par månader operera bort den kraftiga varböld och resterna av den spruckna blindtarmen.

I en sådan situation var jag så klart glad för att det fanns antibiotika. Det räddade sannolikt mitt liv då bukhinneinflammation är ett mycket allvarligt tillstånd.

Vad jag inte visste då var att antibiotika förändrade min tarmflora markant. Det var nog ingen som reflekterade över det då, detta var på 80-talet för mer än 30 år sedan. Antibiotikan eliminerde inte bara skadliga bakterier i min tarm utan slog ut en stor del av mina andra godartade bakterier. Under den här tiden åt jag kraftiga doser med antibiotika under flera månaders tid.

Efter många och långa antibiotikakurer så slogs mycket av mina ”goda” bakterier ut och det blev en tillväxt av skadliga bakterier i min tarm.

Hur alla dessa antibiotikakurer och en nedsatt tarmflora skulle komma att påverka min hälsa var det ingen som kunde ana då för 30 år sedan.

Kort tid efter att jag hade tillfrisknat började jag få eksem som kliade över hela kroppen, allergier och i tonåren led jag dessutom av kraftig akne. Att allt detta var ett resultat av min dåliga tarmflora och en nedsatt hälsa i allmänhet var det ingen som visste då. Som 20-åring var jag trött och nedsatt och hade inte mycket energi.

När jag studerade närings- och funktionsmedicin förstod jag direkt hur allting hängde ihop med min egen hälsa, det blev en riktig aha-upplevelse. Jag fick helt enkelt börja med mig själv, innan jag kunde hjälpa andra människor med sina hälsoproblem.

Din egen kropp kommer alltid att vilja stäva efter balans och självläkning. Kroppen är så anpassningsbar och den vill dig alltid väl. Om du ger kroppen vad den vill ha i form av rätt näring, rörelse, postitiva tankar och omger dig med goda relationer så kommer du mycket snabbare att må bra. Mikrobiomet påverkas positivt av alla detta.

 Ett nytt organ har upptäckts

Ett av de hetaste forskningsområdena inom medicinen just nu handlar just om hur vårt mikrobiom påverkar vår hälsa och vårt immunförsvar. Mikrobiomet är ett bredare begrepp för alla de mikroorganismer, bakterier, virus, svampar m m och deras gener som finns i den mänskliga kroppen.

Våra mänskliga gener, d v s vad vi har ärvt från våra föräldrar och våra förfäder uppgår till ca 23 000. Bakteriernas gener är många många fler, man räknar med att mikrobiomet har ca 2-4 miljoner gener. Vi får alltså en påverkan i kroppen dels från bakterierna själva och dels från deras gener.

Forskningen är bara i sin linda, de senaste två åren har det kommit tusentals studier på just tarmfloran och hur den kan göra oss friska eller tvärtom, hur den får oss att bli sjuka.

Visst du att hela mikrobiomet har en vikt av motsvarande ca 2 kilo, hos en vuxen människa vilket innebär att du går runt med bakterier i kroppen som motsvarar ungefär 2 mjölkpaket! För att jämföra och få perspektiv på detta så väger din lever ungefär 1,5 kilo.

Men varför ska man egentligen intressera sig för mikrobiomet?

  1. Forskning visar att det kan vara en bakomliggande orsak till flera av våra kroniska sjukdomar.
  2. För att väldigt många personer i västvärlden har något problem med med sitt mikrobiom och är drabbade av olika sjukdomar som kan ha sitt ursprung i just mage-tarmkanalen.

Ju mer forskningen har gått framåt desto mer kan vi ana och numera veta till större del att mikrobiomet påverkar vår hälsa i mycket stor grad. Och numera räknar man alltså mikrobiomet som ett eget “organ”, ett organ i den bemärkelsen att det har en sådan stor påverkan på massor av olika processer och biokemiska reaktioner i kroppen.

I kroppen finns det bakterier överallt, både inuti kroppen och på huden. I mage-tarmkanalen är bakterierna och mikroorganismerna särskilt dominerande. Tjocktarmen är den del av vår matsmältningskanal och där bor allra mest bakterier i hela kroppen och antalet är hisnande! I tjocktarmen räknar man med att det finns det ca 1 miljard bakterier per m m.

Immunförsvaret finns till största delen i mage-tarmkanalen. Här finns det flest immunförsvarsceller i hela kroppen. Ju bättre matsmältning och ju bättre och ju mer balanserad tarmflora desto friskare är vi kan vi alltså stå emot sjukdomar på ett mycket bättre sätt.

Tarmfloran och alla dessa mikroorganismer påverkar oss alltså mer än vad vi kan ana, och t ex så är den involverad i dessa saker:

Vilken ämnesomsättning du har
Om du har svårt att gå ner i vikt – ratiot mellan dina olika bakteriestammer i tarmen kan försvåra eller underlätta viktnedgång. Vissa bakteriestammar som Firmicutes reglerar hur mycket fett vi kan absorbera från maten vi äter. Ratiot mellan Bacteroidetes och Firmucutes kan alltså avgöra om du lätt går upp i vikt eller har svårt att gå ner i vikt.

Dina hormoner – majoriteten av ditt serotonin – måbra hormonet tillverkas i tarmen. Om tarmfloran mår bra så blir du sannolikt också på bättre humör och mår bättre tack vare en bättre hormonbalans. Tarmen och hjärnan står också i direkt kontakt med varandra genom vagusnerven som går här i mellan liksom det enteriska nervsystemet. Magen kallas av den anledningen för bukhjärnan.

Din blodsockerbalans -. Din blodsockerbalans påverkas naturligtvis av vad du äter. Vad som också nu kommer fram i forskning är att mikrobiomet kan påverka ditt blodsocker.

Hur tät din tarmslemhinna är, vissa bakterier hjälper till att hålla din tarmslemhinna tät och detta kan t e x påverka olika typer av inflammatoriska problem och autoimmunitet (när kroppens immunfösvarsceller attackerar sina egna celler, istället för förgöra sk inkräktarceller) m m. Akkermansia Muciniphila är en mikroorganism som kan hjälpa till att göra din tarmslemhinna tätare och genom att äta mycket pektin, t ex äta koka äpplen med skal, som innehåller pektin så kan du själv bättra på tillväxten av denna mikroorganism.

 

Vi är inte människor – vi är bakterier


I människans tarm finns det 10 gånger mer bakterier än celler i hela kroppen. En vuxen människan tarm innehåller alltifrån ett fåtal upp till 500 olika arter av bakterier, ca 30-40 st står för 99% av tarmfloran.

Några av de vanligaste bakteriestammarna är: Bacteroider, Bifidobakterier, Eubacterium, Clostridium, Lactobacillus.

Att vi har många olika bakterier i tarmen är mycket viktigt, vi ska sträva efter en mångfald. Ju fler olika stammar desto bättre tarmflora. De senaste 100 åren har det skett oerhört stora skillnader i människornas mikrobiom, man räknar med att så mycket som en tredjedel kan ha försvunnit och detta har sin orsak i flera olika saker t ex:

  • att vi utsätts för mer gifter i dag, både miljögifter och bekämpningsmedel.
  • att vi äter mer antiobiotika idag än för 100 år sedan, och att vi också äter kött med antiobiotikarester i.
  • att vi stressar mer, stresshormonet kortisol har en mycket negativ effekt på tarmfloran.
  • att vi äter mycket socker, transfetter, härdat fett och inte tillräckligt med grönsaker, bär, frukt och fibrer påverkar tarmfloran negativt.
  • att vi använder bakteriedödande handsprit, att vi tvättar bort mycket av våra viktiga bakterier.
  • Att vi är för lite ute i naturen och tillbringar alldeles för lite tid med att ”påta i jorden”. I naturen och i jorden finns det mycket hälsosamma bakterier.
  • Att vi äter för ensidigt och för lite fermenterade ”mjölksyrade” produkter

 

Ditt mikrobiom är lika unikt som ditt fingeravtryck



Om du jämför din mikrobiom med din grannes i labbtester så kan det vara större skillnad på ert mikrobiom än vad det kan vara på en människas mikrobiom från andra sidan jordklotet.

Men varför blir mikrobiomet så unikt? Här spelar en stort antal faktorer in, hur lever du och hur äter du?

Stressar du mycket?
Stress i sig förstör mycket av tarmfloran och här är det kortisolet som är en av de största bovarna.

Hur många antibiotikakurer har du ätit? Varje antiobiotikakur dödar inte bara skadliga bakterier utan även ”goda” bakterier och kan kompenseras upp till viss del med att man äter probiotika (se nedan).

Barn som föds med kejsarsnitt får en mer ensidig tarmflora och i studier så har detta visat sig kunna ge mer allergier på sikt jämfört med barn som föds vaginalt. Har man blivit ammad eller inte? Bröstmjölken är full med prebiotika (mat till våra tarmbakterier) och har en unik förmåga att också hjälpa till att ”befolka” en bebis tarmflora till det positiva.

Fibrer, fibrer, fibrer

Vad kan man äta för att främja sina egna tarmbakterier?
Välj så naturliga och ”rena” råvaror som möjligt. Våra bakterier älskar fibrer i alla former, både från grönsaker, bär och frukt men också från hela korn, fullkorn, fröer och nötter, linser, böner m m. Fibrer är mat för våra tarmbakterier och ju mer fibrer och desto mer varierat du äter, desto mer trivs dina bakterier och kan föröka sig och leva i symbios med varandra. Ditt immunsystem blir också mycket bättre på att skydda dig mot diverse sjukdomar och hålla dig frisk så länge som möjligt.

Ju större variation desto bättre. Välj olika färger på grönsaker, bär, frukt, böner, linser… Varje färg och varje sort innebär olika typer av antioxidanter och mycket nyttiga fibrer.

Våra fibrer har svårt att brytas ned i matsmältningen i magsäcken och tunntarmen och passerar då osmält ner i tjocktarmen. De blir där föda för våra bakterier som älskar att äta fibrer.

I den västerländska kosten så äter vi idag mycket fiberfattigt. Våra förfäder åt däremot väldigt fiberrikt. Man har sett i studier att våra förfäder och att naturfolk äter ca 150 gr växtfiber per dag. Detta är fem gånger så mycket fibrer som Livsmedelsverket idag rekommenderar att vi ska få i oss varje dag.

Man ser i undersökningar att naturfolk, har en betydligt rikare tarmflora. Tarmfloran hos naturfolk har mer än dubbla antalet totala bakterier och arter än vad vi har i västvärlden idag.

En del kan reagera kraftigt när de äter mycket fibrer. Detta ger då en signal om att tarmfloran är obalanserad. Börja i liten skala med fibrer och öka sedan succesivt för att vänja din kropp med en mer fiberrik kost. Din tarmflora kommer att förändra sig till det positiva allt eftersom du äter mer hälsosamt och fiberrikt.

Livsmedel som dina tarmbakterier älskar
Kanske har du hört talas om uttrycken probiotika eller prebiotika? Men vad menas egentligen med detta?

Probiotika är bakterier som du äter
Pro = för Bios = livet

Probiotika kan t ex vara:
Mjölksyrade fermenterade grönsaker som du gör själv eller köper färdigt:

  • Kombucha (jäst te)
  • Syrade mjölkprodukter, t ex yoghurt.
  • Tempeh (fermenterad soja)
  • Surdegsprodukter (t ex osötat mörkt rågsurdegsbröd)
  • Kosttillskott som finns att köpa i olika stammar.

Prebiotika är mat till dina tarmbakterier
Pre = före Bios = livet

Råa grönsaker i så många olika former och sorter som möjligt och med så mycket variation som möjligt. Ät mycket växtbaserat och variera dina källor av grönsaker, bär och frukt så mycket du kan

  • Ät gärna en knäve med nötter och fröer per dag, variera med olika sorter.
  • Ät linser och baljväxter.
  • Stärkelserika grönsaker och frukter som t ex gröna omogna bananer innehåller mycket inulin detta tycker våra bakterier om.
  • Ät gärna grönkål, kål, gröna blad, avocado, sparris.
  • Fiberhusk, psylliumfröskal.
  • Lök, purjolök och vitlök
  • Kronärtskocka, jordärtskocka
  • Havregryn

Är du intresserad av föreläsningar inom hälsa, stress, kost, friskare livsstil, träning för ditt företag eller organisation så arbetar jag med professionella hälsosatsningar för både stora, små och medelstora företag. Du kan läsa mer om mina tjänster här. 

Du kan också följa mig på Facebook eller Instagram (ladenberg_nutrition) där jag regelbundet skriver om hälsa.

Min bok Friskare Liv med rätt mat ger dig verktygen att ändra ditt mikrobiom till det bättre. Den innehåller antiinflammatorisk mat, mat för att förbättra ditt mikrobiom. Alla recept är gluten- och mjölkfria och näringstäta.  Du kan beställa boken här.

Delar av denna krönika har också blivit publicerad i Linköpings Posten där jag regelbundet skriver om kost, hälsa och livsstil. Klicka på länken och bläddra fram till sidan 30.

Var rädd om dina bakterier, de är dina allra bästa vänner som du har genom livet.

Ellinor Ladenberg

 

 

Referenser:

Aune D. et al Int J Epidemiol 2017 E‐pub Feb 22.

Microbiome Medicine Summit 2017, Health talks online

The brain maker, Dr David Perlmutter

Microbiome and immunity, Dr Michael Ash (course in Stockholm by Alpha Plus April 2017)

https://www.researchgate.net/publication/297587558_Mechanisms_linking_the_gut_microbiome_and_glucose_metabolism

http://www.huffingtonpost.com/alan-christianson/four-way-to-get-firm-and-_b_6344320.html