20140520-075156.jpg

När jag var liten var jag otroligt intresserad av krukväxter. Min mamma var otroligt duktig på det och vi hade mycket växter hemma. Vi planterade frön, tog nya skott och planterade om blommor på våren. En del blommor behövde duschas och då åkte de in i duschen. I trädgården hade vi ett stort land med mängder av grönsaker och kryddor.

Jag sträckläste böcker om olika krukväxter, skötsel, jordar, vattningsråd, beskärning. Vi hade flera böcker och jag lärde mig allt utantill.

Känslan när man har planterat om, duschat en växt, satt ner en ny liten planta i fyllig, mörkbrun och fuktig jord och sedan vattnat är obetalbar. Då mår jag bra i hela kroppen. För jag vet att plantan har fått rätt första förutsättningar till ett näringsrikt liv.

Jag blir alltid filosofisk när jag sitter på tåg, som jag gör nu. Jag tänker på mina nysatta fröer hemma, spenat, sockerärtor, rödbeta, morot, flera olika salladssorter. Allt var fuktigt och blött när jag åkte. Bra näringsrik jord. Snart kommer värmen nu i veckan. Idealiska förutsättningar för nytt spirande liv.

Samma känsla infinner sig nu på tåget när jag tänker på mina klienter. Jag blir varm inombords när jag vet att en del av de förändringar som de gör kommer innebära just detta. Ny kraft, ny energi.

Först ser vi till att ta bort så mycket ogräs som möjligt. D v s gör kostförändringar, eliminerar svamp, annat som stör. Sedan fyller vi på med ny härlig “jord”, näringsrik mat, supermat, rätt anpassade vitaminer och mineraler. En amerikansk blåbärsbuske vill ha lite surare och fuktigare jord och en kaktus vill ha torrare sandjord. Andra växter vill ha fet jord, mager jord, lerig jord o s v.

Precis så är det med oss människor, vi kräver lite olika skötsel och näring för att utvecklas till vitala, starka och
motståndskraftiga människor.

Den goda känslan är här hos mig nu. Jag vet att det gror och växer och elimineras saker som inte är bra hos mina klienter.

Nu ska jag fortsätta filosofera genom att se ut på det vackra spirande landskapet utanför tågfönstret.

Allt gott,
Ellinor